Att få se Russi och Garissa ligga i samma fåtölj var som en högvinst på lotteri!
... inte visste vi att det kunde vara så svårt för en kattmamma att acceptera sin egen unge ... Att bli mamma gick över förväntan bra för Russi och hon uppfostrade och skyddade sina ungar helt perfekt. Missarna utvecklades som de skulle och allt var en dröm. Men på något sätt påverkades Russi av att bli mamma ... eller så var hon bara evinnerligt trött på att ha en unge kvar hemma, sedan de övriga syskonen flyttat till sina nya familjer!
I alla fall så avpälsades hon ganska kraftig efter digivningen, den yviga svansen var borta, hon tappade fläckvis päls på huvud och kropp. Hon blev stingslig och tvär i humöret .. ville inte vara hemma hos lilla Garissa. Visserligen hade hon diat klart, så förmodligen tyckte Russi att Garissa var i vägen och ville vara ensam drottning i sitt revir.
Vi fick rådet av en kattvän att lämna bort Garissa en period ... huuu så otäckt, var den första tanken ... att lämna bort en liten, oskyldig och mysig pälsboll, hur skulle vi kunna göra det, bara så där?
Men vad hade vi att välja på?
Att förlora Russi helt,
eller att Russi förhoppningsvis skulle acceptera henne när hon kom hem igen!
Vi vågade testa förslaget och tydligen blev det lyckat för oss .. det är vi oerhört lyckliga över.
I flera omgångar under sommar och sensommar, bodde Garissa periodvis hos lillmatte i Örebro.
Det påverkade Russi så tydligt, att hon under tiden Garissa var hos lillmatte, fick möjlighet att njuta ensam härhemma och gosa med oss som förr, Russi började dessutom få tillbaka sin päls.
När så Garissa var hemma igen visade Russi både intresse och nyfikenhet. Trevande var försöken och de var, om inte kära vänner, inte heller särskilt osams ...
Det tog ett tag, men så en kväll hände det ... det vi gått och längtat efter så länge!
--- att se dem tillsammans i fåtöljen var så underbart härligt ... ett tecken på acceptans hos Russi .. hon kan fortfarande fräsa till mot Garissa .. men inte i samma omfattning ... nu leker de mer och mer och kan dessutom ligga intill och kika på varandra. Jagar varandra och busar gör de emellanåt, men det gör väl alla friska och pigga katter ... !
Så ni förstår att denna händelse är avgörande för hur framtiden blir för dem .. vi tror nu verkligen på att dessa underbara goskatter kommer att bli oskiljaktliga, som en annan vän uttryckte det!
Matte och husse är så lyckliga för Russi & Garissa, mor och dotter!
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar