Dag 6

Matte prasslade ihop ett Dumlekolapapper alldeles nyss, ett underbart ljud tycker båda Ana och Onyx.
En rolig leksak som väcker livsandarna i den stora Onyxkroppen, nästan rörande hur han leker med det ihopknycklade pappret på samma sätt som Ana. Hon piggar upp oss alla härhemma den lilla sockersmulan.


Klicka på bilden om du villl!

Dag 5

Ana är en modig och helskönt tuff böna. 

I dag introducerades kattgården, eftersom Ana plötsligt stod i kattluckan ut i kattgården, och bahhh, det var som om hon alltid varit där.

Lite blöt om tassarna blev hon först, men sen tog alla andra roliga saker över. 

Tugga på gräs, jaga små virvlande lönnblad på backen, skutta runt och klättra i körsbärsträdet, minsann, det var en baggis för en tjej från Lappland.

Och vem tror ni övervakade allt i bakgrunden, javisst, kärleken Onyx!

Klicka på bilden om du vill!

Dag 4

Onyx är fortfarande superintresserad av Ana, men hon är helt orädd och gillar Onyx ändå.
Hur ska detta sluta?
Onyx och Ana verkar gilla varandra väldigt mycket, kanske på olika sätt, men det finns något visst där, vissa ögonblick tittar Onyx så ömt på henne, att jag tror att han vill beskydda henne över allt, han tvättar och nospussar henne så gulligt.

Syster ÅsaPåsa kom och hon blev överförtjust i Ana, likaså hennes särbo, trots hans allergi, vid första anblicken så var Tobbe blixtsnabbt framme och lyfte upp Ana i  sin famn.
Ett betyg på fascination och beundran. Vilken karisma hon utstrålar.

Onyx vår store katt, breder ut sig på halva köksbordet, och det är inte ett litet bord, det är större än störst, ett gammalt slagbord, med plats för en hel allmogefamilj.
Det visar vilken storlek han besitter, han är vår kung, och trots det är han en liten gosgubbe.


Klicka på bilden om du vill!

Dag 3 eftermiddag

Ana fortsätter att imponera på oss.
Hon är nyfiken, självständig och kärleksfull.
Pussar delar hon ut varje dag, till mattes stora förälskelselycka, hon leker med alla kattungeleksaker vi har härhemma, och går på upptäckspromenader.
När hon går på lådan sprätter hon som en tok, hon verkar leta efter maximalt bästa platsen, för hon gräver än här, än där, sen vet jag inte om hon gör så mycket, men strör sand omkring sig, fixar hon gladeligen.


Klicka på bilden om du vill!

Dag 3

Snart kallar jag dem för herr&fru Onyx.
DE två dras verkligen till varandra!
Trots att lilla Ana ibland blir rädd för stora Onyx, och Onyx kan få sig en dänga från Ana. Så verkar det som att de trivs tillsammans.
Ibland kan jag höra ett syyynerligen hööögt ljud från Ana, då är Onyx lite närgången kan jag säga, men den lilla damen verkar tycka det är kul, för hon springer inte iväg och gömmer sig direkt.
Skall bli intressant att se åt vilket håll detta utvecklar sig.

Efter en intensiv förmiddag sover de båda, Ana intill mig och Onyx på tröskeln.
Alltid redo!


Klicka på bilderna om du vill!

Dag 2

Onyx är superintresserad av lilla Ana.
Lite för intresserad tycker matte.
Ana är en tuffing och kan fräsa ifrån hans inviter.
Husse var snäll och fixade en rymningssäker liten plats för Ana, bland kokböckerna.
Utanför ligger "big brother" och lurar.

Nu ligger de och sover intill varandra.
Så skönt, ja, energierna tar slut för alla, till slut.


Klicka på bilderna om du vill!

Dag 1

Nu är hon äntligen hemma!
Vår vackra och ljusa nyhet från Lappland.

SE*Sinsiews Iliana af Griffinya, heter hon i stamtavlan, härhemma kommer vi rätt och slätt att kalla henne för Ana.

I går flög jag från Arlanda till Skellefteå, för att hämta vår nya avelshona Iliana.
Iliana är född hemma hos Sannas föräldrar i Arvidsjaur, men eftersom Sanna har en lägenhet i Skellefteå, behövde jag inte flyga riktigt så långt och dessutom kunde jag åka hem samma dag, med min lilla älskling.
På flygplatsen kom Sannas mycket trevliga föräldrar och hämtade mig, och vi åkte hem till Sannas studentboende. När jag klev in genom dörren såg jag den mest underbara lilla kattunge stå i dörröppningen. Hon var långt vackrare och ljuvligare än jag kunde föreställa mig, lilla Ana.
Ett litet mirakel tittade fram och jag fick en varm känsla i hela kroppen, när jag såg på henne.
Det var kärlek vid första ögonkastet, vill jag lova.

Att få träffa Sanna var också väldigt roligt, eftersom vi bara "pratats vid" via Facebook tidigare. Hon är en fin och stark personlighet och har lyckats så otroligt bra med sina allra första uppfödning. En mer socialiserad kattunge har jag inte träffat, tror jag. Vilket temperament, så sagolikt trygg och säker.

Första kvällen hemma.
Första natten gick över förväntan, liksom flygresan hem, hon sa nästan inte ett pip på hela vägen.
Överraskande var det så klart, för de övriga katterna härhemma, Puh gav de andra katterna mat för att de inte skulle se mig med Ana, när jag gick upp i sovrummet med henne.
Där hade jag förberett hennes ankomst med en egen låda, sovplats, lite mat och en vattenskål.

Men ack, vad jag bedrog mig, katter måste ha en inbyggd radar för andra katter, de snusar sig fram till nyheter på en sekund, först på plats var Siska, som bekantade sig med Ana, som så klart reste rygg och morrade litegrann. Siska gillade Anas kattungemat, hm hm, jag fick fylla på hela kvällen, för sen kom de andra katterna också traskandes och ville mumsa på den goda kattungematen och bekanta sig med det lilla ljuvliga livet. Onyx och Ana är extra nyfikna på varandra, vad kan det bero på???
Garissa var måttligt intresserad, men snusade lite på Ana ändå och knatade sen iväg.

I alla fall är Ana hjärtligt välkommen hem till oss och vi är helt berusat lyckliga nu!

Dag1.
Här kommer mina allra första, egna bilder på lilla Ana.
På den första bilden tar Sanna och Ana farväl av varandra, efter 12 veckors intensivt kattungeliv.


Klicka på bilden om du vill!