måndag 6 oktober 2014

Dag 1

Nu är hon äntligen hemma!
Vår vackra och ljusa nyhet från Lappland.

SE*Sinsiews Iliana af Griffinya, heter hon i stamtavlan, härhemma kommer vi rätt och slätt att kalla henne för Ana.

I går flög jag från Arlanda till Skellefteå, för att hämta vår nya avelshona Iliana.
Iliana är född hemma hos Sannas föräldrar i Arvidsjaur, men eftersom Sanna har en lägenhet i Skellefteå, behövde jag inte flyga riktigt så långt och dessutom kunde jag åka hem samma dag, med min lilla älskling.
På flygplatsen kom Sannas mycket trevliga föräldrar och hämtade mig, och vi åkte hem till Sannas studentboende. När jag klev in genom dörren såg jag den mest underbara lilla kattunge stå i dörröppningen. Hon var långt vackrare och ljuvligare än jag kunde föreställa mig, lilla Ana.
Ett litet mirakel tittade fram och jag fick en varm känsla i hela kroppen, när jag såg på henne.
Det var kärlek vid första ögonkastet, vill jag lova.

Att få träffa Sanna var också väldigt roligt, eftersom vi bara "pratats vid" via Facebook tidigare. Hon är en fin och stark personlighet och har lyckats så otroligt bra med sina allra första uppfödning. En mer socialiserad kattunge har jag inte träffat, tror jag. Vilket temperament, så sagolikt trygg och säker.

Första kvällen hemma.
Första natten gick över förväntan, liksom flygresan hem, hon sa nästan inte ett pip på hela vägen.
Överraskande var det så klart, för de övriga katterna härhemma, Puh gav de andra katterna mat för att de inte skulle se mig med Ana, när jag gick upp i sovrummet med henne.
Där hade jag förberett hennes ankomst med en egen låda, sovplats, lite mat och en vattenskål.

Men ack, vad jag bedrog mig, katter måste ha en inbyggd radar för andra katter, de snusar sig fram till nyheter på en sekund, först på plats var Siska, som bekantade sig med Ana, som så klart reste rygg och morrade litegrann. Siska gillade Anas kattungemat, hm hm, jag fick fylla på hela kvällen, för sen kom de andra katterna också traskandes och ville mumsa på den goda kattungematen och bekanta sig med det lilla ljuvliga livet. Onyx och Ana är extra nyfikna på varandra, vad kan det bero på???
Garissa var måttligt intresserad, men snusade lite på Ana ändå och knatade sen iväg.

I alla fall är Ana hjärtligt välkommen hem till oss och vi är helt berusat lyckliga nu!

Dag1.
Här kommer mina allra första, egna bilder på lilla Ana.
På den första bilden tar Sanna och Ana farväl av varandra, efter 12 veckors intensivt kattungeliv.


Klicka på bilden om du vill!



















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar