Hon springer ut när som helst under dygnet och roar sig.
Dels för sig själv, men oftast med Onyx förstås.
Hon kan komma in sent på kvällen, kall i pälsen och sätta sig hos mig.
Då förstår jag att hon varit ute i mörkret och det tycks roa henne.
I dag satt Ana så fint vid den mossiga stenen och tittade. Började med att fota henne utanför kattgården, men beslöt mig för att gå in istället, då mobilen inte tar så bra foton på avstånd.
Klicka på bilden om du vill!
 |
| Genom nätet, mitt i en ruta. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar